Jag som många andra där ute hade under lågstadiet ett x antal pojkvänner. Det frågades chans hit och dit och man var ihop med ena killen en vecka och en annan nästa. Tror inte det var mycket kärlek som jag kan minnas. Känns ju inte alls seriöst när man tänker tillbaka med det har sin gång det med :)
I trean eller fyran där någon gång var det en kille som gick i min klass hade gjort alla år och vi bode även grannar, eller ett hus emellan. Denna kille hete Markus. Det började med det vanliga man skicka någon som frågade chans och i det här fallat var det en annan kille i kalssen med samma namn som kom och frågade på mig åt Markus. Aaah ni förstår kanske. Detta var första gången jätte spännande och vi "va" (alltså träffades) med varandra nästan varje dag när läxor och träningar var gjorda. Detta på gick lite till och från. Man va på bio det köptes t.o.m julklappar. Så man tyckte ju då att det var jätte seriöst och en hejdå puss kunde betyda mycket. Hihi.
Alla i klassen på stod ju så klart att det var tunnlar byggda under jorden mellan husen,och tyckte det var jätte.
Men när sommaren innan högstadiet kom så tog det slut och vi fortsatte vara vänner, vilket följde hela högstadie tiden.
Det var min första kärlek även om man idag kankse inte tycker att det var kärlek som man upplevt nu i vuxen ålder :)
Alla i klassen på stod ju så klart att det var tunnlar byggda under jorden mellan husen,och tyckte det var jätte.
Men när sommaren innan högstadiet kom så tog det slut och vi fortsatte vara vänner, vilket följde hela högstadie tiden.
Det var min första kärlek även om man idag kankse inte tycker att det var kärlek som man upplevt nu i vuxen ålder :)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar